herregud vad här händer grejjer. tankar föder tankar som föder tankar. satt och läste en bok jag lånade på biblioteket igår för att få lite inspiration, och jag tror jag kom på något!
Hemmet. som trygghet, men också som social konstruktion. hemmet som har varit kvinnans plats sen industrialismens början. manligheten befästes i det offentliga, kvinnligheten i det privata. fostran till att ta hand om, ta ansvar, se skiten och inte stå ut med den. det är mycket som är förändrat idag, men fortfarande så mycket som är samma. och det är bakom min stängda dörr jag har min borg. min säkerhet.
vad är det för kraft som gör att jag inte vill vara ute efter mörkret? vad är det som gör att natten tillhör mannen? som gör att ute inte är lika för alla. är det en rest av detta gamla, det offentliga/det privata. den kvinna som vistas ute får skylla sig själv. hon är för full, för lättklädd, för slampig, för tillgänglig..... hon hör inte hemma där. Å fy fan, jag blir så trött. jag vill inte vara rädd. jag vill inte leta efter ondskan i skuggorna. jag vill inte stanna inne för att slippa gå hem. jag vill gå fri och stark om natten!
och paradoxen, det är hemma som ska vara tryggt och säkert, men hemmet är också den farligaste platsen för en kvinna.
jag är bara i början av min tanke, men känns som något värt att bygga vidare på. får väl se vad handledaren säger imorgon.
och göteborg. ibland kan även du vara vacker. ibland känns du faktiskt som hemma.
1 kommentar:
Det är starka tankar du har och o så sanna. Även om saker kan kännas för personliga att visa upp, så är det ingen som vet bakgrunden. Jobba för din egen del, för att finna svar, för att finna ro. Låt inte det skrämmande styra, glöm inte...bearbeta istället. Då tror jag man kommer ut starkare på andra sidan.
More power to ya!
Skicka en kommentar