att skapa sig själv

en sak till som måste ut. 

jag har också läst mycket av och om de som inte har ett hem på riktigt. faktum, en antologi med texter ur situation sthlm med mera. väldigt intressant, men för mig just nu blir det för mycket att försöka göra något meningsfullt utifrån alla hemlösa, det stora samhällsperspektivet. kanske är det därför jag inte kommit vidare. återigen tänker jag för mycket. 

i jämförelse med dessa människor är mina problem fruktansvärt små.... som en liten fis i rymden.... 

det är fult att fokusera på sig själv när andra har det så mycket värre, det känns fånigt att gräva ner sig i sina egna behov när krig och hus rasar runt omkring.

men ibland så skriker alla sinnen på en utan att man förstår det själv. ibland så skriker kroppen tyst tyst, nästan viskar, men försöker med subtila medel få en att förstå att det är dags att bara tänka på sina egna behov. tror den här fruktansvärda håglösheten är min kropp som säger ifrån. och ber mig att sätta mig i första rummet. så nu gör jag det. nu ska jag skapa för min egen skull. för att det är kul och för att jag behöver det. 

jag ska hemliggöra min vardag. jag ska ge mig ljuspunkter och lite glädje. jag ska skapa en egen historia! det behövs.